Det här har varit en sådan där vecka, när vi åkt bil än hit och än dit. Min man skulle hämta sitt nya körkort. Körkortet får inte lämnas ut av postombudet här i Ösmo utan vi måste till huvudkontoret i Nynäshamn.
Vi åkte till samma plats vi var förra gången. Det var inhägnat, huset där posten låg rivet. Så vi fick fråga oss fram, innan vi kom rätt. Jag studerade omgivningen på det nya stället. Villorna ser ut att ha hamnat i kläm av olika tidsepoker … Tänkt om våra stadsplanerare kunde ha en längre framförhållning.
Det finns människor som man alltid ser upp till. De arbetar högt över våra huvuden. De utför fasadarbeten från exempelvis en stege, klättrar i telefonstolpar med stolpskor eller står på en mobil arbetsplats högt uppe i luften. Deras arbete måste utföras med ett stort risktagande.
Även om uppgifterna är kringgärdat av ett regelverk, för att arbetsuppgifterna ska kunna ske så säkert som möjligt, räcken ska finnas eller personlig fallskyddsutrusning, måste de se upp så de inte faller.
Människor som utför dessa arbeten för vår skull måste man se upp till.
Hos Fototriss är dagens ämne "se upp" - titta även hur andra har vinklat uppgiften.
Vi tog en promenad på landet för att njuta av lugnet och det vackra solskenet. Havet, som skymtar bakom den gula vassen, är fortfarande täckt med is, mjölkvit ogenomskinlig is. Man skulle vilja gå över till stranden på andra sidan men jag tror inte att isen håller längre ut.
Vi - tomtägarna - måste sköta de gemensamma områdena genom eget arbete eller gemensamt bekosta det på annat sätt. En äldre gentleman har tagit på sin lott att klippa ett par träd på allmänningen nere vid stranden. De skulle skugga hans tomt om de fick växa till sig, så det är i visst egenintresse förstås. Men det blir mycket välvårdat och prydligt när han är klar, både på hans tomt och i dess närhet.
Titta in hos Petunia för att se hur andra har det idag.
